Det hela började egentligen i somras, när min vän Marit kom hem från en sommarskola på Svalbard och berättade att det skulle gå en kurs i arktiska gränsskikt till våren på samma universitetet. Arktiskt gränsskikt eller Arctic Boundary Layers är exakt det som jag studerar i min forskning som doktorand på meteorlogiska institutionen på Stockholm Universitet.
År 2008 gick det en forskningsexpedition till Arktiska Havet. Under ca 40 dagar under månaderna juli-september gjorde forskare från olika discipliner mätningar på hav, is och luft. Expeditionens namn var ASCOS och står för Arctic Summer Ocean Cloud Study. Målet med projektet är att få en bättre förståelse för hur molnen i Arktis skapas, hur dessa påverkar klimatet genom strålningsbalansen och hur samverkan mellan processerna vid ytan hänger ihop med vad som händer i atmosfärens nedersta skikt.
Tyvärr var jag inte del av expeditionen, men nu är jag en del av projektet. Sedan Augusti 2010 har jag studerat de meteorlogiska mätningarna som gjordes och just nu använder jag dem för utvärdera en regional reananlysis (typ av klimatmodell som också innehåller observationer). Förhoppningsvis blir min första vetenskapliga artikel publicerad någon gång under 2012.
Men nu befinner jag mig alltså på Svalbard och här ska jag vara i 4 veckor. Jag sökte till kursen i höstas, kom in och sökte finansiellt stöd från Bert Bolin Climate Centre. När jag fick en stipendium stod det klar att jag kunde åka. Dock tvekade jag ett tag för jag ville egentligen inte lämna min sambo så länge. Dessutom fyller både min mamma och syster år under denna tiden. Men familjen var förstående och till sist blev det bestämt att jag skulle åka!
Igår morse kl 05.00 lämnade jag mitt hem i Stockholm och tog mig till Arlanda. Efter 3 flygresor (byte i Oslo och mellanlandning i Tromsö), kom äntligen inflygningen till flygplatsen i Longyearbyen. Det blåa havet övergick till ett vitt landskap med höga bergstoppar. Snö efter snö syntes lång väg. På havet låg isen och flöt, men det var inte helt täckt. Utsikten var nästan lite surrealistisk. Äntligen fick jag se hur det här området egentligen brukar se ut. Ibland när man jobbar med datan, är det ganska svårt att föreställa sig vilka extrema förhållanden som råder här uppe.
Flyget sjönk i altitud och vi gick under några marina stratocumulus moln som sträckte sig ut över fjorden, innan jag till sist kunde skymta lamporna i Longyearbyen. Som tur var, var det relativt ljust ute (kl var två på dagen), även om solen fortfarande inte går upp över horisonten. Byn ligger i en dal mellan två höga snöbeklädda berg. Alldeles vid kusten ligger flygplasten och för ett litet ögonblick trodde jag nästan att vi skulle landa på havsisen. Men allt gick bra och jag kom till sist ut ut planet.
Vi mötes av ca -18°C och lätt bris utanför. Inne i hallen stod det en uppstoppad isbjörn på bagagebandet och väntade. Min ryggsäck hade fått följa med hela vägen, men termosen tappade jag tyvärr någonstans på vägen. Jag får se om jag behöver en under några av våra expeditioner. Vi blevi alla fall välkomnade av representanter från universitetet (UNIS) och tog sedan flygbussen in till byn. Som tur var stannade den strax utanför mitt studenthem i Nybyen, ganska skönt att slippa släppa allt bagage i 3km från centrum.
Istället packade jag upp och gjorde mig hemmastadd på mina 10 kvm. Jag hälsade på några i korridoren, två tjejer från Uppsala som jag har träffat på tidigare kurser, och några andra studenter. Eftersom jag inte hade ätit något sedan frukosten i Oslo fick jag bege mig in till centrum för att köpa mat och tandborste (som jag naturligtvis hade glömt). Jag var lite rädd för matpriserna, eftersom jag vet att det är dyrt i Norge och dessutom ännu dyrare här eftersom de måste importera väldigt mycket. Dock har de ingen skatt/moms, så ibland jämnar det ut sig. Mjölken kostar i alla fall ca 30 kr /liter och köttet ska vi inte ens tala om!
Jag han även med en tur inom UNIS för att se mig omkring. På vägen gick jag förbi en skola, ett dagis, matbutiken, diverse klädbutiker, kulturhuset, sporthallen, bank-och postbygget och ungdomshuset. Med andra ord, jag gick genom typ hela samhället. Överallt står det snöskotrar och bilar och på andra sidan fjorden skymtar ett enormt isberg!
Väl hemma igen tog det ett tag innan jag fick av mig alla lager av kläder. Jag slängde ihop lite pasta med tomatsås och somnade någon timme senare efter en behövlig dusch. Helt slut och lite besviken var jag, för jag hade inte lyckats få igång internet på mitt rum. Nu fungerar det bättre och imorgon ska jag berätta om turen med snöskotrar som vi fick göra idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar