Då var två dagar av Polarforum över och första delen av Stockholm Polar Week. Resten av veckan har Arctic Council och Senior Arctic Officials möte. Jag önskar dem lycka till och hoppas att det kommer ut några riktigt bra beslut från deras diskussioner!
Arktis är ett väldigt intressant ämne just nu, av flera anledningar. Vid det här laget, känner vi alla till Arctic Amplification och det faktum att temperaturen i Arktis har ökat mer än någon annanstans på jorden. Men en av de största anledningen till att folk verkligen engagera sig i diskussionerna om detta geografiska område gäller den exploateringen som är på väg att hända.
Om havsisen fortsätter att minska kommer de öppna upp möjligheter för nya aktörer att ta plats i denna region, bland annat turism och eventuellt utnyttjande av de undangömda naturresurserna. Dock är vi många som är oroliga, för vi vet att både ekosystemet och klimatsystemet är väldigt känsligt och vi har ingen aning om vad vår närvaro här skulle kunna innebär för djur och natur i framtiden.
Om man lyssnar på presentationer från t.ex. the Arctic Council, så verkar det som att det inte längre går att undvika att företag kommer att utvinna olja i Arktis. Jag tycker det är tråkigt att vi inte har någon chans att påverka detta och istället planerar för vad vi gör, NÄR det sker ett oljeläckage. Naturligtvis är det bra att vi ser till så vi har den beredskap som behövs och att länderna i området kan samarbeta om det skulle behövas en räddningsaktion. Men vad hände med att försöka ta lite jobbiga beslut och faktiskt försöka se till att ingen börjar borra, överhuvudtaget? Som ordförande, borde Sverige faktiskt ha en möjlighet att göra skillnad!
I övrigt har det varit fokus på den forskningen som faktiskt sker från svensk sida, i Arktis och delvis på Antarktis. Mycket handlar om den expeditionsbaserade forskningen, men Polarforskningssekreteriatet försöker även inkludera de forskare som faktiskt inte behöver utnyttja deras faciliteter. Polar har flera stationer; bland annat Wasa och Svea på Antarktis, Abisko Naturvetenskapliga station i norra Sverige och isbrytaren Oden. Mycket av de observationerna som görs av svenska polarforskare utgår från dessa plattformer.
Eftersom delar av den data som jag använder kommer från en expedition med Oden till Arktiska Havet 2008, så är jag naturligtvis intresserad av de instrumenten som finns på det fartyget. Det finns bland annat förslag på att konstruera en fast mängd med instrument som alltid ska användas när båten går ut till sjöss.
Förutom praktiska diskussioner om hur Polarforskningssekretariatet kan stödja oss forskare på bästa sätt, så var det även presentationer från diverse finansiärer och representanter från olika databaser. Det var intressant att lyssna på detta. Det var första gången jag såg en längre presentation från Vetenskapsrådet och även om det kanske är aktuellt för mig att söka pengar idag, så är det ju bra att veta vad det finns för möjligheter i framtiden...
Det var även en kortare session om dagens och framtidens polarforskning i ett internationellt perspektiv. Det pågår hur många intressanta projekt som helst i Sverige och runt om i världen! Det som förvånade mig mest var att denna presentationen skedde på svenska, vilket gjorde det svårt för internationella forskare att ta del av informationen! Vi jobbar alltid på engelska och det är det mest naturliga språket att prata på, inom forskningen. Så det var faktiskt ganska skumt att höra det svenska.
För mig var det första gången jag var med på Polarforum och jag tyckte det var ganska intressant att lyssna på de olika presentationerna. Ibland glömmer man att det finns väldigt många forskare i Sverige som sysslar med polarforskning och det är naturligtvis bra att träffa dessa och nätverka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar