År 2012

Som många andra bloggare så ska väl jag också försöka sammanfatta det gångna året. Det har hänt väldigt mycket på den privata sidan, men tyvärr inte lika mycket på den professionella sidan. Jag har varit med om en hel del resor, men annars så kämpa jag vidare med pågående projekt. Förhoppningsvis kommer det bli en skillnad under 2013. Det ska jag helt enkelt se till att det blir.

I alla fall. Jag började året med att undervisa några veckor i masterkursen i molnfysik. Detta var andra gången jag hade hand om räkneövningarna och labbar till den här kursen, så jag kände mig lite säkrare, även om det fortfarande var en riktig utmaning. Räkneövningarna gick bra, men labben skulle ha fungerat bättre. Jag lärde mig i alla fall mycket under tiden och jag är tacksam för alla duktiga studenter som finns på institutionen. Tillsammans löste vi alla problem.

Med ett delvis nertryck självförtroende åkte jag till Svalbard den 14 Februari för en månads kurs i Arctic Boundary Layer Meteorology. Den blev en helt underbar kurs tillsammans med andra doktorander från Europa. Jag lärde mig massor på kort tid och träffade många fantastiska människor som jag hade väldigt roligt tillsammans med. Jag fick skjuta med gevär, köra snöskoter och sätta upp en hel meteorologisk mätstation på en glaciär. Mitt självförtroende stärktes igen och efter ett tag kändes det som jag började få koll på alla instrument och beräkningarna av turbulensen i den nedersta delen av atmosfären. De sista veckorna jobbade vi nästan dygnet runt med att skriva rapport och plugga till tentan, men tillsammans med de andra studenterna var det uthärdligt. På helgerna hade vi även lite tid till att utforska omgivningarna och Longyearbyen samt bestiga Trollsteinen.

Väl tillbaka i Stockholm och Sverige hade jag mycket att ta igen med mitt projekt, eftersom kursen hade varit på heltid i en månad. Även om det var riktigt jobbigt ett tag och jag inte hade något privatliv kvar under några veckor så klarade jag mig fram till slutet på April då det var dags för nästa resa och min första stora konferens. Jag var äntligen klar med alla mina resultat och hade en presentation klar som jag kunde visa.

På flyget över till Montreal var det första gången sen jag kom hem från Svalbard som jag verkligen kunde andras ut och ta det lugnt ett tag. Men tempot ökade igen på plats i Kanada. Jag är alltid väldigt nervös inför en presentation och den här gången var det dessutom på en väldigt stor konferens, International Polar Year. Som tur var hade jag övat ganska mycket med mina två kollegor som också skulle på konferensen, så jag kändes mig väl förberedd. Det betydde väldigt mycket. Presentationen gick bra och jag fick till och med en hel del kommentarer och frågor. Det kom dessutom fram flera personer efteråt och visade intresse för min forskning, vilket naturligtvis kändes bra. Jag lärde också känna flera nya kollegor från andra platser via APECS och Twitter, riktigt kul!

Efter konferensen hade jag nästan en veckas välbehövlig semester tillsammans med två kollegor från min institution och en tjej från Tyskland. Vi hyrde bil och körde norrut till Quebec och utforskade naturen och omgivningarna. En väldigt rolig resa med mycket trevligt sällskap!

Tillbaka på kontoret så var vi plötsligt inne i Maj och det var dags för sista rycket innan semestern i juni. Jag blev också involverad i institutionens arbete med den nya hemsidan och jobbade tätt tillsammans med den avgående prefekten med fler doktorandrelaterade frågor. Under sommaren skulle jag börja skriva på min artikel igen för att äntligen avsluta projektet, men då visade det sig att det fanns en ny version av min modell. Detta betydde att jag behövde köra om alla mina beräkningar och analysera resultaten på nytt. Tack och lov gick mitt jobb lite snabbare nu och efter en intensiv vecka i sommarstugan så kändes det som jag hade allt på plats igen. 

Dock visade det sig att det nya versionen inte var så bra och ansvariga gjorde om modellkörningarna ytterligare en gång! Nu var vi inne i September och jag satt och gjorde nya figurer igen. Nu hade vi även kommit på att vi borde ha med en annan modell också, för att kunna jämföra resultaten med den också. I Oktober gjorde jag om alla figurer med två versioner av min första modell, observationerna och ytterligare en modell. I November skrev jag äntligen på artikeln igen och innan nästa resa skickade jag äntligen första versionen av mitt manuskript till mina handledare.

Nästa resa gick till Doha, Qatar för FNs klimatkonferens 2012. Egentligen var jag där som representant för Scouterna och WAGGGS. Men med min bakgrund kunde jag hjälpa resten av mitt team med de vetenskapliga frågorna och även följa den utvecklingen lite närmre. Vad jag framförallt lade min energi på var förhandlingarna om Artikel 6 där vi lyckades bra och det känns skönt att kunna åka hem efter en vecka och faktiskt kunna säga att man hade bidragit med något på riktigt. Jag träffade även andra aktivister från Sverige och andra länder samt den svenska delegationen från vår regering. Hemma igen var jag med i flera intervjuer med Scouterna och Sveriges Radio. En riktigt rolig upplevelse och ett bra avslut på det här året som annars har kantats av mycket frustration och stress, tyvärr.

Innan jul-och nyårshelgerna blev jag klar med version 2 av mitt manuskript. Nu finjusteras introduktion, metod och resultatdelen. Sen behövs några avslutande ord i diskussionen och en runda till mina medförfattare innan vi äntligen kan skicka in artikeln.

2012 var det bästa året rent privat, men kanske det sämsta jobbmässigt. Jag ska göra allt jag kan för att 2013 ska det bli det bästa professionella året, men minst en publicerad artikel.