Första dagen på COP18

Efter alla förberedelser, mail och skypemöten har vi äntligen kommit fram till starten av den här otroligt viktiga konferensen. Tyvärr fick bara en person från alla ungdomsorganisationer vara med på öppningscermonin av konferensen. En man från den nya organisationen Arab Youth Climate Movement (AYCM) var vald, vilket var ganska coolt.

Under tiden hade vi morgonmöte med YOUNGO och gick igenom dagen ur ett ungdomsperspektiv, annonserade kommande möten, aktioner och interventions. Efter det gick jag på ett möte med tcktcktck där Kelly Riggs pratade om vad som var det kritiska på den här konferensen. Hon ville koncentera sig på den nya Obama delegationen och pusha dem att göra något nu när de har chansen. Vi diskutera också det faktum att det nog är i princip omöjligt att påverka EU för deras ministrar har redan bestämt sig hemifrån om att inte sätta upp några som helst ambitiösa mål för att sänka utsläppen till 2020...

Vidare skulle jag ha gått på ett side events om mål pre-och post 2020, men salen var ändrad så jag hamnade på ett seminarium om Qatar Fundation. De gör massa coola grejer för att utbilda den nya generationen i att tänka miljövänligt och hållbart, men i grund och botten kommer ju pengarna fortfarande från staten, dvs. oljan.. Tufft läge.

Jag var med på sista halvtimmen av 2020 paneldebatten och fick höra en kvinna som var tydlig med att politikerna behöver ännu mer press från allmänheten. EU känner definitivt inte tillräckligt med press! Hon hävdade också att NGOs kan göra mer för att kräva en förändring, istället för att föreslå saker som det är en större sannolikhet för att gå igenom.

Jag håller inte med henne. Det är hur många organisationer här som helst och vi försöker allihopa påverka på olika sätt. Men någonstans måste man bygga upp ett förtroende innan man kan föreslå stora förändringar. Dessutom är det psykologiskt jobbigt att lobba för något som med största sannolikhet ingen kommer lyssna på. Då måste man också ha några punkter på agenda som är lättare att få igenom.

En av dem är Artikel 6, som vi i WAGGGS har jobbat ganska mycket med. Den handlar om utbildning, deltagande och att göra allmänheten uppmärksammad på klimatförändringarna. Vi har skrivit mer om den på WAGGGS blog.

Vi hade ett möte om detta strax före lunch igår och gick igenom vilka personer vi behövde lobba, vilka dokument som behövds skrivas och vilken kunskap som vi saknar. På eftermiddagen öppnade SBI sina förhandlingarna och Artikel 6 kom upp. Då var det faktiskt 3 länder som talade för hur viktig den här artikeln är och ett av länderna träffade vi på bussen häromdagen! :) Det var ganska coolt för de gjorde inte samma sak på andra stora punkter såsom KP.

Igår hade vi även äran att träffa Christina Figueres som är generalsekreterare för UNFCCC. Hon satt ner i en ring med alla oss unga och berättade vilket otroligt bra och viktigt jobb vi gör. Vi hade också möjlighet att ställa några frågor till henne. Alltid inspirerande!

Vi har även satt upp en monter i utställningsområdet, där vi kan stå och hänga om vi vill. Det blev en lång första dag, men jag är nöjd. Det är kul att höra personer som faktiskt pratar om sådant som jag bara har läst om innan!

Christiana Figueres together with Bronwyn and Harriet from WAGGGS 

Ungas röst

Nu är förberedelserna över och allvaret börjar. Detta skrev jag när jag satt på bussen på väg till konferensen i morse.

Vi har haft ytterligare 2 dagar tillsammans med de andra ungdomsorganisationerna för att prata om gemensamma mål, aktioner, events och interventions. Det är väldigt roligt att träffa andra som också är minst lika intresserade av att föra fram de ungas röst och se till så denna konferensen leder till något bra för oss alla.

I lördags sprang jag runt som en galning för att försöka gå på så många workshops som möjligt, men tyvärr misslyckades jag. Jag gick på en snabbkurs i hur UNFCCC fungerar, men den var faktiskt alldeles för enkel. Vi är väl förbereda och kan redan grunderna, så jag skulle ha gått på en mer avancerad kurs.. istället sprang jag upp till en presentation om hur man kommunicerar vetenskapen på bästa sätt. Jag lyckades inte se så mycket av den, men jag fick i alla fall hennes ppt-presentation efteråt.

Nästa workshop om kommunikation blev inställd och istället var jag med på strategimöte om hur alla unga ska organisera sig. De som höll i den vill iprincip att vi skulle starta något som redan existerar - YOUNGO, som är en erkänd constituency av FN. Vi har redan representanter som har direkt kontakt med sekreteriatet och vi har möte varje morgon för att diskutera vad vi kan göra tillsammans. Vi behöver inte uppfinna hjulet igen.

Det var tyvärr lite frustrerande när jag insåg att vissa inte har koll på vad som har hänt tidigare och försöker föreslå samma saker igen. Då kommer vi inte framåt, istället står vi och trampar på samma ställe. Lite av anledningen varför de ville ha något nytt nu var nog också för att deras aktioner inte har blivit godkända..

Dagen avslutades ändå ganska bra med en diskussion om hur man ställer de bästa frågorna till våra förhandlare, oavsett om man träffar dem i hissen eller har möjlighet att fråga en panel. Denna diskussionen fortsatte igår morse, då vi stannade kvar på vårt hotell och tränade på att föra fram vårt budskap under en minut. En riktig utmaning!

Igår eftermiddag fortsatte COY med en presentation av hur YOUNGO fungerar. Det är en väldigt horisontell organisation och mycket av diskussionerna pågår i olika google groups, så alla kan se. Vi kommer ha möte varje morgon i YOUNGO spokes council. Min organisation har ett väldigt bra rykte där och vi är mycket aktiva i olika arbetsgrupper. Vi ska försöka få några av de andra ungdomsorganisationerna med på våra förslag och aktioner. Kommer bli spännande!

Annars kommer vi lobba för alla unga kvinnor runt om i världen som är både är mest påverkade av klimatförändringarna, men också en del av lösningen till världens problem! Vi jobbar med både formell och icke-formell undervisning om klimatet på olika sätt.

Vi vill också se att konferensen i Doha kommer överens om ambitiösa mål för hur vi ska minska världens utsläpp och att alla länder är med på detta, både genom Kyotoprotokoll 2 men också en längre plan som blir bindande genom lagen.

Idag blir det en invigning med flera tal från olika nyckelpersoner och stater. Det kommer även vara en del intressanta side events som jag kan berätta mer om senare. Vi ska också sätta upp vår monter och planera fler aktioner och kampanjer.

To be continued...

Förberedelser & COY8

Okej, det här ger mig en chans att sammanfatta de senaste dagarna. Sedan jag landade i onsdags kväll så har det varit ett späckat schema från morgon till kväll! Ni som följer mig på twitter har fått lite hum om vad som händer. Jag skulle kunna skriva ett helt inlägg om bara upplevelsen av att vara i Doha, Qatar, men jag ska istället försöka sammanfatta allt, för annars kommer ingen läsa detta.

Onsdag kväll var en relativt lugn kväll eftersom endast hälften av tjejerna från vår delegation var på plats. Två tjejer från England, två tjejer från Australien samt två tjejer från Skandinavien (inklusive mig själv). Vi bor på ett väldigt flott hotell med pool på taket och utsikt över hela downtown area på andra sidan bukten. Detta är verkligen inte något som man är van vid som scout, då vi ofta bor på hostels eller scoutlokaler. Men i Qatar är standarden väldigt hög och lyxig överallt. Det känns lite som att vara tillbaka i Las Vegas. Dekorationer är gjorda så att man tror att man är utomhus och inomhus på samma gång, glas överallt och massa lampor.

Runt om i staden finns stora skyltar och reklam för FNs klimatkonferens, vilken är riktigt häftigt! Man märker att något stor är på gång att hända och befolkningen har t.o.m blivit varnade att det kommer vara sjukt mycket trafik på söndag och måndag. Med tanke på att här bara bor typ 2 miljoner människor i landet och konferensen lockar ca 20 000 personer till Qatar, så kommer det definitivt märkas att staden är invaderad av internationella från hela världen.

***

Igår anlände resten av vår delegation från England, Kanada, Sri Lanka, Libanon och Zambia! Nu är alla tjejer samlade och tillsammans kommer vi göra skillnad! Vi består av tre team som jobbar med Kommunikation, Aktioner och Policy. Som en del av policy gruppen har jag varit med och tagit fram våra key messages som vi kommer lobba för på konferensen. Dels vill vi verkligen att det andra Kyotoprotokollet blir verklighet, samtidigt som det behövs ytterligare en plan för en gemensam överenskommelse som faktiskt är lagstiftad om hur vi ska minska våra utsläpp i framtiden för att komma ner till 350ppm CO2 igen! Vi vill också få fram vårt budskap om att unga kvinnor är en del av framtiden och en del av lösningen. Vi jobbar redan idag med detta inom scoutrörelsen, då vi använder informell undervisning och lärande.

Jag blev verkligen grymt imponerad av vad de andra tjejerna i delegationen gör på hemmaplan! De har så många idéer och projekt på gång! Jag blev så inspirerade och vill definitivt göra något liknande i vår organisation och implementera det i vårt scoutprogram när jag kommer hem. Dessutom insåg jag att vi har gjort en del i mina olika grupper utan att jag har tänkt på att de är kopplade till miljö-och klimatfrågor :)

Idag fick vi också äntligen träffa alla de andra ungdomsorganisationerna som är här för att påverka förhandlingarna på COP18. Under ca tre dagar kommer vi arrangera workshops och seminarier för/med varandra som allt har att göra med klimatet och klimatförändringar och vad vi vill göra tillsammans. Vi skapar samarbeten och möten under Conference of Youth (COY8), med deltagare från hela världen! Vi gör mer på dessa dagarna än vad förhandlarna klarar av på 2 veckor...

***

Igår kväll var vi ute och åt med två libanesiska scouttjejer som bor här i Qatar och de berättade lite mer om vad vi måste tänka på när vi är här. Förutom saker som att vi måste klä oss propert, så måste vi även tänka på att inte svära, inte ha någon form av fysiskt kontakt offentligt och inte prata om religion eller politik, vilken kan bli svårt med tanke på varför vi är här...

Personerna som bor här lever väldigt lyxigt och behöver inte ens jobba för att de är så rika från oljan och naturgasen. Istället kommer det massa människor från andra länder, t.e.x Philippinerna, Indien, Sudan och Libanon för att jobba här. De driver allt, medan Qatari folk kan röka vattenpipa hela dagarna.. dock är de inte tillåtna att dricka alkohol. Om de vill göra det, så får de åka till Bahrain på semester :) Fredag är helgdag i Qatar och ikväll var vi inne i den central dalarna av stan för att handla mat. Det var väldigt tomt på folk runt om i stan, men inne på köpcentret var det proppfullt!

Vill man läsa mer om vad vi gör så kan man följa oss på vår WAGGGS blog.
Jag uppdaterar snart igen!

Mot Doha!

Då är jag äntligen på väg mot Doha, Qatar! Efter månader av förberedelser känns det nästan lite overkligt att sitta på flygplatsen och vänta på att få boarda med Qatar Airways. Det är med lite skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot de här 10 dagarna som jag kommer tillbringa där nere.  Dels så försöker jag vara lite realistisk och funderar verkligen på vad de här klimatförhandlingar kommer leda till. Samtidigt är jag väldigt taggad och ska försöka göra allt jag kan för att få förhandlarna att lyssna på oss!

Jag sitter egentligen på flera stolar. Dels så representerar jag en stor ungdomsorganisation med 10 miljoner medlemmar runt om i världen och jag ska verkligen försöka tala för alla dessa flickor och unga kvinnor. Dels är jag övertygad om att min bakgrund som meteorolog och doktorand inom klimatforskning också kommer ha betydelse. Jag ska försöka hjälpa delegationen med alla vetenskapliga frågor, även om jag tycker att vetenskapen är väldigt tydlig i det här skedet. Jag hoppas  att jag kommer få möjlighet att observera hur kommunikationen mellan forskare och beslutsfattare sker på den här nivån. Jag vill verkligen förstår varför det här verkar vara en väldigt trög process ibland.

Förutom mina förhoppningar inför konferensen kommer det bli väldigt spännande och intressant att komma till ett land som jag nog aldrig hade rest till, om det inte vore för konferensen. Det kommer bli en kulturchock på hög nivå! Inte nog med att jag har letat fram mina långa kjolar och klänningar och tunna tröjor som jag måste bära i ett 30° varmt ökenland, men det finns så många regler och rättigheter som jag också måste komma ihåg! Som kvinna blir det en extra utmaning. Men det kan jag förhoppningsvis berätta mer om när jag är på plats.

Nu flyger vi! Hörs snart igen.

APECS Workshop

... on field based research methods and project design.

APECS Sweden organized a workshop two weeks ago here in Stockholm about field work in polar regions. I hope that I will be able to participate in an expedition to the polar regions sometime in the future. But no matter what, it is interesting to listen to other's experiences and advice - all the way "From Idea to Publication".

One thing that I thought about a lot was the scientific method. The classical way is to go from a hypothesis or theory about something and then design an experiment based on what you predict or deduce, to test your idea. But today, many times it's the other way around. You have an experiment, and from that you try to find a hypothesis and test it. Which way is the best?

Anyway. A successful field campaign depends on a lot of things. First, you need to formulate your research question and also ask yourself what you need in order to investigate that.

1) Formulate your research question
2) Answer the questions:

• what do I need?
• what data can I feasibly gather?
• what limitations do my data have?
• which (if any) statistical test should I use?

3) Practice at home and test run everything.
4) Talk to experienced people.
5) If possible, plan your campaign to answer several hypothesis.

These are all good advice, I think. I wonder if all research project leaders have this approach? I'm sure there are several method on how to do this, but the result might be the same.

We also saw some presentations with more technical information. Thing that you might think about every day in front of your computer, but you never talk about them. For example, different data types:

• Nominal/categorical - descriptive (large, small, warm, cold)
• Ordinal/Rank - comparable (median, percentile)
• Interval/Scale - ex. temperature (mean, std, corr)
• Ratio - mass, length, time

There was also a discussion about Pseudo-replication, when individual replicates within a group are not independent. It's often unavoidable in practical research. But we should not pool replicates (temporal or spacial) prior to analysis.

Another thing to think about when doing field research is the scale. All spacial studies need to choose an appropriate scale and try to keep all the input variables at the same scale.

We also need to avoid Spacial Autocorrelation, where sites close to each other will be more alike than sites further away from each other. If you don't know anything about an area it is probably best to make a random distribution of your measurements. Remember, there is a difference between accuracy and precision.

A useful presentation was about logistics, equipment and safety in the field. This reminded me a lot about all the things that we had to think about during the course on Svalbard, earlier this year. In polar research, you can't really separate between science and logistics, because everything is dependent on each other.

First, you have your personal goals, then you have your scientific goals and equipment. On the other side you have the cold and harsh nature. Between the science and the nature, you have logistics and that can be divided into three things; comfort, environment and safety.

The comfort is usually your responsibility and it includes transportation, sleep, eat, toilette & hygiene, communication, personal equipment, social & free time. Tips and tricks are;

• plan one box at a time
• think is systems
• don't forget spares and repairs
• something falling between the boxes?
• check for duplicates

There are a lot of things to think about when you talk about safety:

• 1st Aid equipment
• Safety equipment for the area - Avalanches, sea ice, cold weather
• Training/Education for handle field environment e.g. glaciers
• Ice information & trip plans
• Protection - polar bears - rifle, signal gun, dogs
• Spares and repaires  

The scientific planning is also very long and it is important that everyone know what to do when you are out on the field. Some things to think about when doing this;

• Plan for 120% field work
• Define 100% and enjoy the bonus
• Do your priorities early and discuss them!
• If there are several projects going on - discuss the differences
• Don't be disappointed with 30%...
• Plan enough time
• Have a group leader and a trip plan
• Functional test of equipment - computability with other things?
• Don't forget the emotional stress!
• Try to keep daily or weekly routines
• Take care of each other
• The difference between good & bad management will have an influence on the group energy!

More key points and general tips:

• Field work is time consuming
• Structure your work
• Plan is systems
• Delegate the work
• Rank your asssistants
• Prepare for the worst
• Don't forget small issues
• Prepare yourself for physical work!
• HAVE FUN!

Before going:

• Bring spares and repairs (again!)
• Start packing in field-ready containers as early as possible
• Don't forget office supplies
• Don't forget normal lab-equipment (plastic bags, markers, etc..)
• Pack personal belongings
• Notify people that you will be away!
• Write checklists! Numbers on a items.
• Safety equipment before and after the expedition?

This is a very good suggestion (from my experience working with field data, sometimes you wonder what happened on a specific day): Write down as much as possible during the expedition! Try to finish the cruise report already on the ship. Keep a research diary! Also very good to do in your office...

The last part was about Data Processing - what do you do with all the data that you've now got? Well, it's really important to organize it! Instead of having many different directories named "new", "newest",  "old" or "final version 1", final version 2" and so on... there are better ways!

There are two things that you can organize your data after: source or project. For example;
data-o: original data
data-der: derived data using general conversions (format change, average...)
data-res: research results data, for specific questions or projects

This was very useful for me because my directories can be quite messy sometimes. However, I do have the routine to sort them out every now and then... but it would of course be better if everything was nicely sorted from the beginning.

Some key notes here are:

• script everything - it is likely that you need to do things severals times
• choose tools wisely - the chose is likely to become permanent
• think about open source options for data processing

It was a really nice workshop at the Royal Academy and it was also nice to see so many young polar scientists from all over Sweden. I hope people will keep coming to the Swedish APECS meetings.

the most important point that I will remember from this workshop: 

organize your data and keep a research diary.

COP 18 & WAGGGS

Nu är det officiellt! Jag har fått äran att följa med WAGGGS som en av deras delegater på COP18, UN Climate Change Conference i Doha, Qatar nu i November/December 2012. Jag är väldigt glad för denna möjligheten och det ska bli både kul och intressant att få kombinera två av mina största intressen; klimatet och scouting.

Till vardags är jag ju doktorand inom klimatforskning på Stockholms Universitet och mitt mål är att bli en självständig forskare samt att kunna vara med och påverka där det gör skillnad. Just nu ligger mitt fokus i Arktis, där jag studerar meteorologin i atmosfärens nedersta skikt.

Under konferensen kommer jag att lära mig mer om hur de internationella klimatförhandlingar går till, samtidigt som jag får möjlighet att påverka besluten genom att representera en av världens största ungdomsorganisationer. Frågorna som diskuteras på dessa konferenser kommer påverka framtidens barn och ungdomar. Därför känns det väldigt viktigt att vi deltar aktivt i debatten och jag är övertygad om att vi kan göra en skillnad. Mitt deltagande sker i samverkan med WAGGGS delegater från hela världen, såväl som i dialog med världens största aktörer inom klimatområdet.

Jag tror att den här upplevelsen kommer att hjälpa mig att förstå vad som ibland saknas i både förståelse och kunskap mellan forskare och beslutsfattare. När jag kommer hem, kommer jag förhoppningsvis kunna använda mina nya erfarenheter i både min forskarutbildning och i scoutverksamheten – såväl på ett lokalt plan där jag är ledare för yngre scouter, som på nationell nivå då jag kommer att dela med mig av mina erfarenheter till fler.

Som så många andra har jag varit scout sedan jag började skolan. Förutom ett kortare uppehåll när jag var utbytesstudent i USA har jag varit aktiv hela tiden på både lokal, regional och nationell nivå. Jag växte upp i en skånsk kår, där jag gick från bäver till rover och var till sist både avdelningsledare och kårordförande. När mitt arbete senare tog mig till huvudstaden tog jag kontakt med en ny kår, där jag idag försöker hjälpa till med äventyrarna så mycket jag kan. Jag har internationella scouterfarenheter från Roverway i Portugal, World Scout Moot i Taiwan, Explorer Belt i Ungern och nu senast som ansvarig ledare för Upptäcktsfärd Norden i Danmark och på Färöarna.

Jag ser fram emot några väldigt händelserika och intensiva veckor i Doha och jag kommer göra allt jag kan för sprida min erfarenheter vidare. Förutom här, kan ni också följa mig på twitter (@ceciliawess) och på Scouternas internationella blogg.

An Inconvenient Truth

Igår arrangerade Ingenjörer för Miljön en pubafton som de kallar för Miljöl, här i Stockholm. Inbjuden var David S. Miller från The Climate Reality Project, grundat av nobelpristagare Al Gore. David är själv tränad av Al Gore och andra, om klimatförändringarna, och gav en presentation som liknande den som Al Gore själv gör i filmen An Inconvenient Truth. David har även deltagit på COP-möten och verkar vara väl insatt i bland annat världens energifrågor.

Presentationen börjar med samma bild av jorden som Al Gore's gör och förutom några nya resultat från bland annat forskare James Hansen från NASA, så var presentationen väldigt lik sådana som jag har sett tidigare. Det är väl alltid bra att få en uppfräschning av teorin och lite nya resultat, men ska jag vara ärlig så hade jag hellre sett en klimatforskare som presenterade teorin om växthuseffekten och resultat från den senaste forskningen.

All heder till David som gör en bra jobb med att presentera allt från hur jordens klimatsystem fungerar till konsekvenser och lösningar. Det är inte många personer som kan tala lika bra om alla dessa steg. Dock, är det tyvärr ofta så att forskningen förenklas lite för mycket och det gör ont i mitt forskningshjärta när personer använder statistik som jag verkligen undrar var det kommer ifrån. Jag är helt övertygad av att de flesta människorna skulle förstå problematiken även om vissa detaljer förklarades lite mer.

Missförstå mig inte. Idag finns det inget annat sätt att förklara den klimatförändringen som sker, utan att ta med den mänskliga påverkningen. Det kommer också fler och fler resultat som går i riktningen att förändringar som vi nu ser, skulle kunna vara ett resultat av den globala uppvärmningen. Men bara för det, så behöver vi inte ta i och förenkla. Klimatsystemet är komplicerat och vädersystemet är kaotiskt, så är det.

Då gillade jag mer den diskussionen som kom efteråt, om lösningar och möjligheter bland annat inom energisektorn. Eftersom många i lokalen, inklusive talaren själv, var ingenjörer så var det ju ganska naturligt att diskussionen övergick till handla om framtidens hållbara system. Detta är något som jag vet ganska lite om just nu, men skulle gärna vilja lära mig mer om i framtiden.

Överlag var det en trevlig kväll och det är alltid kul att träffa andra personer som har samma intressen för ett hållbart samhälle. För även om vi forskare i framtiden kanske hittar andra faktorer som också påverkar vårt klimatsystem, så är en sak säker: Vi har bara en planet och det gäller att ta om den för att säkerställa en framtid för kommande generationer.